Dramapedagogik och retorik

På en högstadieskola ska jag och min kollega påbörja ett Skapande skola-projekt som heter Retorik. På tre träffar ska vi ha övningar tillsammans med alla elever i klass 8 och vi ska träffas tre gånger. Min kollega och jag hade ett möte om vad vi ska fylla dessa tre undervisningstimmar med och listan blev lång. Hur gör man för att få de unga att våga stå i ljuset och framföra sina åsikter? Vi funderade mycket kring kroppsspråket, att vara medveten om sig själv i en grupp, hur man lösgör sig från gruppen och ställer sig i centrum. För en ung person kan detta kännas mycket jobbigt. I den åldern är man på väg att hitta sin egen identitet och sitt eget språk, och så är alla klasskamraterna närvarande när vi ska försöka få dessa individer att bryta sig loss från den identitet de börjat skapa kring sig. Kanske det är en bra känsla, kanske det är jobbigt att inte kunna komma ut ur sitt skal. Kanske man inte alls vill komma ut ur det.

Som dramapedagog är det mitt jobb att få de unga att växa, låta sina röster få höras, sina kroppar bli accepterade och att de blir både sedda och hörda. Och samtidigt att de också lyssnar på de andra. Och istället för att ha fördomar gentemot sig själva och för andra börja öppna upp för sin egen plats här i tillvaron.

Jag använder mig av olika tekniker, där jag försöker skapa ett förtroende till klassen. Ofta vill jag skapa ett ”gyllene kontrakt” där vi kommer överens om vad vi ska göra och hur vi ska göra detta, och framförallt vad vi ska undvika att göra och säga. Olika övningar mår bäst av att få ha det där ”gyllene kontraktet” påskrivet innan vi går igång med en övning, oavsett om det gäller  att gå runt på golvet och mingla samtidigt som alla säger ett ord, eller om vi ska göra någon statyövning, eller vad vi nu hittar på att göra. Förtroende är viktigt och dyrbart. Och det gäller för mig att inte belasta det med något som inte känns ok. Fingertoppskänsla.

Manus och musik i samklang

IMG_1452Det är inte ofta jag får möjlighet att skriva manus och lyrik till opera. Nu är det dock så att arbetet med Isabellas Gudomliga galenskap har startat och det har blivit några möten med kompositör Christofer Elgh. När vi går igenom manuset, berättar han så målande om musiken som han ska skriva.

Vi diskuterar ofta ord som längtan, styrka, smärta, galenskap. Vad gör en person galen? Vilka olika sorters galenskaper finns? Varför blir vår Isabella galen? Hur yttrar det sig?

Manus och musik i samklang.